Micke Rosén ja?

Efter duschen plockade jag fram paddan och googlade lite på just detta namn. Jag fick fram att han var tränare för simmare i öppet vatten bl.a så nu var den gåtan löst. Jag tänkte gå ut fråga om de letat i Nissan som låg precis utanför hotellet men avstod.

Killarna ville bada och ta bussen ut till Sannarp men jag och Roger stod på oss att vi skulle traska ut. Det tar ca 5-7 Elvis låtar dit ut förklarade vi. Värmen var tryckande så killarnas beslut att göra ett besök på Sannarps badet , vilket låg vägg i vägg med fotbollsplanerna, verkade klart förnuftigt. Det blev en jobbig strapats så vi stannade till vid Ninnis kiosk för att köpa på oss lite dricka och vatten. Killarna stack in på badet och vi bestämde att träffas om 2 timmar efter träningen. 

Nästan utmattade av värme och den långa promenaden så sökte jag och Roger lite skugga för att sätta oss ned en stund och bara slappna av innan träning. Dock var det inte så lätt för var vi än satte oss så kom det fram folk med olika spörsmål till oss. Till slut bar det dock av till träningen, vilken i sig var intet sägande, där jobbade de med man-man spel. Många hade fattat galoppen medans vissa inte hajade alls vad det gäller styrning och fotisättning. De två timmarna hade nu gått och det var dags att möta upp killarna. Jag gick in i simhallen styrde kosan till rutchkanan och hopptorns delen men såg inga. Blev en smula orolig men hittade dem äntligen vid sim bassängen där de stod och småfrös.

- Varför hoppar Ni inte?

- Pappa, det går inte svarade Ollie.

- Varför inte det? Det är ju helt tomt där inne! 

- Det beror kanske på att någon har bajsat i poolen så att den är avstängd, sa killarna i kör.

Jag fick stoppa till dem lite pengar så att de kunde äta lite då vi bestämde att de skulle vara kvar ytterligare några timmar så att vi kunde möta upp dem inför nästa träningspass. Jag fick ett tjupp från Erik och ett visst från Ollie, inte så illa i alla fall.

Efter det gick Lellen och jag med raska steg mot busshållplatsen precis utanför, här skall fan gå när det finns bussar tänkte vi.

Träning 2 handlade om försvar/anfall spel sk kollektiva metoder och den var lite mer intressant. Man kunde återigen se att dessa 15 åringar var ovana med att jobba som ett kollektiv och ha tålamod i såväl anfall som försvars spel. En mycket bra träning tyckte vi allihopa. Nu var det åter dags för resa tillbaka till hotellet och killarna ville gå men vi hade investerat i ett åk kort. Med detta kostade resan för oss fyra bara 36 kronor istället för 54!

Väl hemma på hotellet var det relax time. Killarna spelade fotboll så det sjöng om det i hotell korridorerna vilket verkade uppskattat av de boende då de ideligen öppnade dörrarna och sa något till killarna. Jag och Roger delade på var sin pilsner och pratade om spelare vi sett och olika träningsmetoder. Det började så smått att kurra i våra magar och strategin för kvällen skulle gås igenom. Vi var rörande överens om att INTE gå till Freddies igen då vi ville ha en kväll utan autografskrivningar och fotograferingar. Eftersom det luktade tjära och asfalt om fötterna efter våra strapatser under dagen beslutade vi att ta en restaurang i närområdet.

Vi lämnade hotellet vid 20:30 tiden och gav oss ut i folkvimlet på Halmstads gator. Återigen var det många som ville stanna till och prata med oss men vi kände att energin räckte inte till ikväll. Det var köer in på vart ställe men till sist kom vi fram till den vi sökte, Pio MATSAL & BAR. Kön ringlade sig längs med uteserveringen och killarna konstaterade kort och gott.

- Här kommer vi aldrig in!

- Jaså, sa Roger och jag i mun på varandra. En liten nick mot servetrisen och det var klart. Hon frågade vart vi ville sitta och vi pekade på en perfekt plats på uteserveringen. Likt en älva rörde hos sig mellan borden och flyttade på två par. Dessa spände ögonen i oss men det tog vi med enkel axel ryckning.

Innan vi ens satt oss ned låg menyerna på bordet och dryck var framställt. Jag beställde in Hallandska Tapas med utvalda snapsar till mig och Roger. Pojkarna tog in en vanlig enkel sallad med bröd som tillbehör. Allt smakade mycket gott och killarna fick smaka på de olika tapas som bjöds. Lätthalstrad lax med smak av fläder samt citronpärlor, Minobookmaker på Ulvareds hjort samt långsamt bakad grissida med Kvibilleost och äppelchips.

Till huvudrätt beställde samtliga in Pio´s fiskplanka, även om denna rätt doftar lite 70 tal så var den fantastisk god. Till detta beställde Roger in en flaska Colet Cava vilket passade utmärkt.Efter ca två timmars ätande så var det dags att gå tillbaka till Hotellet för nu var det återigen dags att packa för att förflytta sig till nästa hotell.

Vi kan alla rekommendera Er att besöka Pio MATSAL & BAR nästa gång Ni besöker Halmstad.

Inte så rolig läsning denna gång men vi är bara på dag två så det återstår tre dagar!

Vad betyder rin rin rin rin?

//

Tobbe